Första rundan i mörkret

Friskis & Svettis har nu en kurs i mörkerlöpning tillsammans med GD och Arbetarbladet. De är fyra tillfällen, varje torsdag i november. Vid varje tillfälle går dem igenom olika områden. Jag hade bestämt mig för att vara med på denna kurs då jag vill komma igång med löpningen och behöver en liten skjuts, då jag aldrig har tagit en löparrunda när det blivit mörkt. Så ikväll knöt jag på mig löparskorna och följde med. 

Fokuset idag var tekniken. Det finns ju en del att tänka på och som jag kommer att få jobba med i framtiden. Men en sak i taget. Sakta men säkert med tiden kommer nog även jag få en bra, hållbar och snygg löparstil också. Det jag behöver jobba mer med är:

  • Löpsteget - Ta mindre steg, hamna mer på framfoten. Inte mitten av foten.
  • Överkroppen - Mer avslappnad i hållningen. Händerna vid höftkulorna, inte i 90 graders vinkel. Ner med axlarna.
  • Andningen - Från magen.. Inte bröstet.

Innan jag började springa med Friskis så var jag rädd att dem skulle springa fort. Att jag skulle vara sist, långt efter och sämst i gruppen. Men mitt tankesätt har ändrats sedan jag tog steget och började vara med i löpargänget. Jag är inte snabbast, jag springer sist och långsammats, MEN jag tar mig dit, har sällskap av värden som är med och springer sist för att ingen ska känna sig efter. Igår när jag pratade med värden om att jag är så långsam och att jag tycker att det är lite jobbigt så sa hon att jag ska vara stolt för att jag har tagit steget att ta mig hit. Att få se att det inte gör någonting om man är långsammats. Alla blir lika omhändetagna, om inte lite mer dem som är sist.

Jag är så glad att jag tog beslutet att knyta på mig löparskorna och följa med. Totalt fick jag ihop 4 km. De var både en skön men också jobbig löpning. Den jobbiga löpningen var när jag försökte hänga med i tempot ledaren hade, men det orkade jag inte spceciellt länge. Men jag saktade ner och kände efter vad jag orkade med. Kände av i vaderna, fick veta att det kan vara magnesiumbrist, så jag ska in och handla det någon dag och pröva. Det kan det väl vara värt att pröva om man slipper ha ont. 

Nu ska jag äta middag, kycklingköttbullar med gräddlöksås och kokt potatis. Sedan dejta kudden någon timme  innan Minelle vaknar, är hungrig och vill ha välling.

 
 

När kroppen är slut får knoppen komma in

Styrka och kondition. De var det var eftermiddagens spontana träningspass. Första halvan var styrka med ett skivstångspass och andra halvan ett 45 minuters spinningpass. Jag har inte varit på en sådant pass sedan jag blev gravid, så de är ett tag sedan och de kändes kan jag lova. Jag har varit på ett vanligt skivstångspass sedan förlossningen, men de var för ca 2 månader sedan. 
 
Styrkedelen gick bra. Kände mig stark nästan hela tiden. Men när vi kom till de övningar där vi bara skulle jobba med bålen blev det för mycket. Den orkade inte mer. Där tog knoppen in och sa att jag skulle köra på. Jag tog mig igenom, men de var knappt. Del 1/2 var avklarad och vi skulle plocka ihop. Kroppen var helt slut. Jag orkade inte mer. Jag tog beslutet att jag skulle avsluta hela passet. Så jag satte mig på spinningcykeln. Bålen och armarna är helt slut. Orkade knappt hålla upp kroppen. Stå fanns inte på kartan, så jag satt nästan hela passet. Men vad gör det? Jag avslutade passet!
 
Nu när jag är hemma, har duschat och ätit middag ska jag och Johan sätta oss och titta på Stranger Things 2 på Netflix. Härligt avslut på veckan!
 
 

När solen skiner blir hjärtat lite extra glatt

 
Lördagen är här, vilket betyder att jag har min spinning med mina motionärer. Det är ett tappert gäng som kommer varje lördag och trampar med mig. Det är så skönt att få köra passvarianten spin soft. Det är ett lite lugnare pass om man gemför med ett vanligt distans pass. Även fast de är lite lugnare så finns utrymmet för att ta ut sig. Härlig kombination.Jag brukar använda det som ett återhämtningspass om jag kört hårt och behöver trampa ur eller något.
 
Efter passet drack jag en kallpressad apelsinjuice i solen medan jag väntade på att Johan och Minelle skulle komma och hämta mig. Så nu sitter vi i bilen på väg till svärföräldrarna för att hälsa på.
Ha en bra lördag och njut av solen!
 
(När man kommer upp ifrån källaren och solen skiner, då blir hjärtat extra glatt.)

7 km ute i naturen

Minelle var övertrött, men ville självklart inte sova, som typ 95% av gångerna. Då passade jag på att ta med henne ut i vagnen för en powerwalk. Hon somnade självklart direkt. Vi fick ihop en runda på 7 km. Denna fredag har jag fått njuta av den friska luften, solens strålar men också naturen i boulongerskogen.Så skönt att få komma ut, men också få till ett träningspass samtidigt. 
 
Jag har hittat en ny podd som jag lyssnar på. Träningspodden av Jessica och Lovisa. Jag fastnade direkt. Härlig och rolig stämning, men också mycket bra och viktiga områden som tas upp. Denna podd rekommenderar jag verkligen om du är kvinna och gillar att träna. Förutom att jag har fått mycket inspiration, har jag även fått mycket bra verktyg för att lättare kunna genomföra mina mål som jag vill genomföra i framtiden.
 
Ikväll blir det kyckling med ris och currysås till middag och därefter mysa i soffan framför Idol.
Ha en trevlig fredag kväll!
 
 

Inhoppare på ledarcykeln

Idag har inte hänt så mycket. Jag och Minelle har varit hemma hela dagen, förutom en liten promenad i solen. Men ikväll fick jag komma ut själv. Jag hoppade in på spinningen ikväll. Jag fick äran att köra mitt distans 55 pass med motionärerna. Det är så kul att få svettas, kämpa och peppa tillsammans med motionärerna. Bästa känslan som finns är när endorfinerna rusar runt i kroppen efter att passet är klart. Idag körde jag inte bara slut på motionärerna, utan mig själv också. Det är ju inte så att jag inte brukar ta ut mig när jag leder, men de är sällan jag blir såhär slut. Att till och med jag inte orkar prata när nedcyklingen kommer. Så skön känsla!
 
Nu kan jag lägga mig i soffan och titta på ett avsnitt av Lucifer med gott samvete innan det är dags att sova och återhämta kroppen.