En utmaning som blev till två

Opsi! Vad hände här? 
Jag har aldrig i en närhet sprungit en sådan sträcka. Hur tänkte jag här? Ja förmodligen inte alls, då inpulsen i mig sa att det skulle vara kul att vara med på premiären och sekunden senare kom tanken, det är väl klart att jag ska vara med! Någon minut senare och några klick senare ligger bekräftelsen i mejlboxen. Nu finns det ingen återvändå.
 
Jag gillar att utmana mig själv, men den här blir faktiskt två utmaningar i en. Inte bara det att jag ska arbeta mig igenom stäckan på 21 km. När jag som längst sprungit 10 km och då är de verkligen längst. Bara där har jag en del att vänja kroppen och knoppen med. Den andra utmaningen är att försöka hålla i löpningen över vinterhalvåret. Vilket jag ALDRIG har gjort innan. Men denna vinter ska jag i alla fall göra ett försök och hålla löparbenen och musklerna i trim. (Jag kanske blir en åretruntlöpare tillslut.)
 
Så, lördagen den 21 april 2018 står jag på startlinjen för premiären av Tjejmilen 21K. Riktigt spännande!
 
 

Trevligheter i mejlboxen

Imorse när jag vaknade låg denna trevlighet i min inkorg i mejlboxen. Åh vad jag längtar! Det blir andra gången jag genomför loppet. Det var länge sen sist och jag kollade igenom min insta nu och första gången jag var med var 2012. Herregud! Fyra år sedan! Tiden går verkligen fort fram.
 
Nu är det bara 23 dagar kvar sedan ska jag ner till Stockholm och springa detta lopp. Jag har inte tränat så mycket löpning i sommar så jag tar det nog ganska lungt. 2012 tog jag mig runt på 01:14:51, får se vad tiden blir för i år. Ska bli intressant att se!
 
 

Min första Midnattsloppet tisha är uthämtad

Jag har fått hämta ut min tröja till mitt första midnattslopp. Oj vad mäktigt det känns! (lite löjligt kanske, men de är så jag känner) Jag har länge velat springa loppet, men de har inte blivit av och nu är det bara fem dagar kvar tills jag och Johan åker ner till Stockholm och deltar i loppet. 
 
När jag såg färgen på tröjan för första gången på FB så tyckte jag att den såg hemsk ut och tänkte jag bara varför?! Min första tröja skulle bli sjukhusgrön. Jippi... Not! Jag gick och grubblade över de där, Men sen när jag väl fick hämta ut den och sätta på mig tröjan så blev det ett stort YES! Det kändes så bra!
 
Fem dagar kvar... Sen är de äntligen dags att ta mig runt mitt första Midnattslopp!