Mikrofonen börjar bli min vän

Efter lunchen skulle vi inte ha någon lektion, utan bara lyssna på musikarna som skulle ha en konsert för skolan. Då hörde jag med läraren om jag fick åka in till Friskis och träna på mitt minipass till spinningen, och de fick jag. När jag hade ätit lunch åkte jag in till stan för att försöka bli vän med mikrofonen och elektroniken. Takten till musiken sitter, det är bara positionerna som jag behöver öva på där. När jag ska upp, fram eller ner.

 

När mina 1,5 timme hade gått och jag kört igenom mitt pass 3-4 gånger så kändes allt jättebra. Jag har blivit vän med elektroniken, så nu är det bara mikrofonen kvar. Lite till med den, så är även vi vänner.

 

Nu är det bara 9 dagar kvar tills jag ska på uttagningen. Det är inte långt kvar nu.

Hjärtat dunkar alltid lite fortare när jag tänker på det. Nervositeten börjar komma fram allt mer.